Hel och ren

Sara och Mia i Göteborg en fredag, våren-99

- Vi pratar för mycket och transar för lite, säger Mia Svensson i upprört telefonen. Att transa är ett beteende och inte ett diskussionsämne!
- Men herregud", svarar jag, vi var ju i Göteborg och Oslo för knappt en månad sedan!
- Ja, och...! fyller Mia i, vi kan vara i Göteborg på två och en halv timme. Vi hittar nåt billigt hotell och sen går vi ut och dansar. Kom igen nu!
- Har du snackat med Anne Johansson eller nån? invänder jag lite trevande.
- Var det där ett ja eller ett nej, säger Mia uppfodrande.
- Jag förmodar att det var ett ja, skrattar jag, men jag måste vara hemma igen lördag eftermiddag.

Mia stiger på i Halmstad och klockan halv tolv fredagen den 26 mars drar jag åt handbromsen utanför Hotell City intill Kungsportsavenyn.

- 495 kronor inklusive frukost, säger receptionisten utan att höja på ögonbrynen när två galanta damer med ovanligt mycket bagage ber om ett dubbelrum för en natt.

En stund senare är vi på väg längs Avenyn ner mot Hamngatan och Carl M Lund. Mia skall klippa luggen på sin nya "mössa". Fönstershopping och mellanlandning på "Broadway". En affär med tuffa kläder och två unga trevliga biträden.

- Jag känner en transvestit, säger hon med piercad tunga, "fast nu har han bytt kön och är tjej."
- Då var hon nog mera transsexuell än transvestit, säger Mia och sen är snacket igång. Det slutar med att tjejerna ska gå med oss ut och äta när dom jobbat färdigt.

Klädda som killar!! Vi accepterar och lovar hämta dom när affären stänger klockan sex. Vi går vidare och hamnar hos Carl M Lund, som dock inte kan ta emot Mia på hela dan...

På ett café kommer vi i samspråk med tre 17-åriga tjejer och i en smyckeaffär tror en 75-årig dam att bilden på min legitimation föreställer "gubben därhemma!" Hon skrattar åt sitt misstag och vi fortsätter till underklädesaffären Victoria.

Jag provar en spetsbehå ur Triumps nya kollektion med avtagbara byglar och 50 kronor rabatt. Den medelålders damen är utbildad "korsettör" och påstår att jag ska ha storlek 85 B och hon har rätt.

Hon har också rätt när hon föreslår ett par matchande trosor i storlek 40. Hon hämtar och visar tjänstvilligt olika modeller. Expediten har många herrkunder och tycker att transvestiter ofta är trevligare än andra män. Vissa är för blyga att prata första gången, men sen utvecklar det sig ofta nästan till vänskap. Hon blev jätteglad för en tid sedan när hon bytte jobb och det visade sig att alla dom manliga kunderna följde med till hennes nya affär.

 När vi kommer tillbaka för att hämta tjejerna på "Broadway" har dom blivit beordrade att jobba över hela kvällen och hade bara en knapp timma paus. Den långa tjejen klipper Mias lugg och vi lovar återkomma en annan dag.

På varuhuset "femman" får en illröd "levande" tjejstaty syn på mig. Hon spärrar upp ögonen, öppnar sakta munnen och slår ut med armarna. Wow, till och med statyerna i Göteborg föredrar transor, tänker jag och accepterar glatt kramen. Publiken runt omkring applåderar och Mia glömmer fotografera(!) Det är mycket folk i farten med långa köer överallt.

Klockan åtta bjuder Anne J och hennes sambo på mat. Efter en stund droppar deras kompisar in. Vi äter, dricker vin, pratar, dricker mera vin, sätter på musik, dansar och dricker vin.

- Ska vi inte gå ner på Oakleys? föreslår Annes FF. "Där är rätt bra på lördagar om dom har rätt diskjockey". Vi får ett eget bord precis vid dansgolvet. Och diskjockeyn är bra!

Vi dansar hela kvällen och alla lägger märke till att vi är där. Plötsligt dansar jag med en medelålders dam i blåaktig klänning som undrar om vi är riktiga transvestiter eller om det är en svensexa. Jag försöker förklara lite lätt, men inser snabbt att hon inte vet någonting om detta ämne så vi slår oss ner och jag förklarar närmare. Senare ser jag henne gestikulerande prata med sitt sällskap som med jämna mellanrum tittar åt mitt håll. Jag undrar om hon säger samma saker som jag berättade för henne. En annan dam vill dansa. Sen ska hon presentera mig för sin son och dennes flickvän.

- Snygg klänning, är det enda jag hinner säga innan jag blir uppbjuden igen...

Klockan två stänger Oakleys och i garderobskön står Mia och försöker förklara för en kille som bjudit upp henne tidigare under kvällen vilka vi är. Han började prata med Mia på dansgolvet och när han hörde en mansröst svara fick han en lätt chock. Slog ut med armarna och lämnade henne mitt på golvet!

"Fy fan, jag har dansat med en bög!" utbrister han till sin kompis och Mia som följt efter honom försöker förklara hur det ligger till och att hon trodde han var införstådd med att vi var transor. Killen har lugnat sig nu när han förstår att han åtminstone inte dansat med en bög", men han tycker fortfarande att det är konstigt. Vem tycker inte det?

Vi avslutar kvällen på en mysig pub vid Järntorget. Killen i garderoben bjuder oss på godis. Vi pratar med alla och alla pratar med oss. Hög nivå på sorlet och fler gäster fyller på hela tiden. Plötsligt tar någon ett kraftigt tag i min vänstra överarm och drar mig bakåt. En något överviktig rödbrusig man med tunt skägg och vit tröja sitter med sina polare runt ett bort och bryter arm.

- Varför är du klädd så där?" frågar han och pekar med en svepande gest mot mina kläder.

- Tycker du inte det är snyggt?, kontrar jag oskyldigt.

- Varför är du klädd som ett fruntimmer? förtydligar han. Dom andra flinar och lutar sig framåt för att höra bättre.

- Jag är transvestit och jag gillar att klä mig så här ibland. Varför är du klädd som du är?

- Jag är i alla fall inte klädd som en kärring, svarar han undvikande och polarna fnissar.

- Jag är i alla fall hel och ren, försöker jag och tänker inte låta honom störa mitt goda humör.

- Min mamma har sagt att är man bara hel och ren så får man klä sig som man vill.

Kompisarna fnissar igen. Det står "ett lika".

- Skulle du våga gå ut, klädd så här? fortsätter jag lite lätt provocerande.

- Ja, du skulle behöva en behå? inflikar en av polarna och fnissar.

- Det skulle jag aldrig vilja, svarar den rödbrusige i överlägsen ton.

- Det var inte tal om vilja. Skulle du våga? upprepar jag och tittar honom i ögonen. Han reser sig långsamt upp och jag hinner bli lite osäker på vad som ska hända. Sen ler han med hela ansiktet.

- Du är bra, jag gillar dig", säger han och klappar mig tungt två gånger på överarmen.
 
Både han och kompisarna skrattar högljutt och jag återgår till mina kompisar som typiskt nog inte ens saknat mig under det korta ögonblick jag varit borta. Någon ringer i en klocka. Dags för sista beställningen! Ljuset tänds upp i lokalen och en vakt börjar cirkulera. Ute på gatan hittar vi en taxi som tar oss tillbaka till hotellet.